A modern fairytale

A new day

2010-12-28T23:06:00.001-08:00

Jahapp. Då har det gått ett x antal veckor sedan senast, igen.

Nu måste jag ärligt ta några sekunder och rannsaka min tillvaro, för att upptäcka vad som egentligen har hänt sedan sist. Förutom det uppenbara då, det har varit jul. Noels första jul dessutom! Och jisses. Jag har aldrig någonsin i mitt liv skådat så många julklappar under en gran tidigare. Nog för att vi var ganska många som skulle ha paket, men ändå. Det var löjligt många julklappar. Det måste bli ändring på det till nästa jul. I år instiftades nämligen en ny tradition: jul á la Karlsrovägen! Vi stod för mat och husrum och de som kände för det var välkomna att ansluta. Det var riktigt skönt och mysigt att få vara hemma på denna högtidliga dag, även om det var aningen mer stressigt än annars. Men helt klart hur mysigt som helst.

Utöver julfirande har jag hunnit med att jobba drygt en månad på min nya skola: Västerås Praktiska Gymnasium. Jag trivs som fisken i vattnet. Kollegorna är toppen och mina elever, de som behagar att komma på lektionerna, är hur grymma som helst! Det kommer garanterat att bli hur bra som helst när jag fått koll på läget, lärt mig alla namn och organiserat alla papper.

Which brings me to: Miami! (Eller nja. men i alla fall.)

Den omtalade och hittills helt oomdebatterade Miamiresan var hääärliig. Vi fick låna gratis den grymmaste lägenheten på South Beach. Eller vad sägs om två sovrum, TRE badrum, två balkonger samt en takterass med jacuzzi på taket?? Galet. För 11 dagar befann jag mig i något slags parallellt universum, där glassbyttor endast säljs i 5 litersformat, frukostintaget består av Poptarts och färsk frukt, där utsikten från sovrumsbalkongen utgörs av det blåaste havet, och där närmsta starbucks finns precis runt hörnet. I detta parallella universum blev man även bjuden på finfina restauranger varje kväll och brände tusenlappar på kläder i den underbaraste butiken man någonsin kunnat föreställa sig. Och ja, allt detta är sant. Det var toppen, även om det så klart är lite trixigt att resa med den åtta månaders bebis emellanåt. Men skam den som ger sig. Noel gjorde succe i det stora landet som ensam blond, blåögd bebis och var annars kan man höra "Duuuude, that kid is awesome!!". Haha!

Vi bestämde oss ganska snart för att göra detta till en årlig tradition, och från och med nu kommer Novemberlovet att tillbringas i Miami hos Noels morbror.

Det var nog i stort sett allt tror jag. Miamiresa, nytt jobb och julfirande.

Vad framtiden bringar återstår att se, men jag kan säga så mycket som att det kommer att kännas...

YOURS TRULY

2010-11-04T05:30:00.000-07:00

Att packa inför en elvadagars semesterresa på andra sidan jordklotet brukar ta sin beskärda del tid. Att packa inför en elvadagars semesterresa med en 8 månaders bebis hemma som dessutom ska med på resan, tar ÄNNU längre tid...

Har packat sedan i tisdags och är i skrivandets stund nu äntligen färdig med alla Noels saker (det som kan packas innan avresan). Nu har jag "bara" min väska kvar. Jisses säger jag bara.

Nog för att jag var beredd på att det skulle bli en hel del saker, och att det skulle krävas en hel del tankeverksamhet för att få ihop en komplett lista med alla tänkbara förnödenheter, men att det skulle bli så HÄR mycket grejer... och då har jag verkligen bara tagit med det absolut mest nödvändiga, jag lovar. 5 väskor samt ett specialbagage på 3 personer, då är i och för sig handbagaget inkluderat, men ändå. Det är galet. Hur ska vi få med oss allt?? Jag kan verkligen se oss där på flygplatsen: "Cirkus del Slättmans" med en gråtande bebis, en sönderstressad och hysterisk mamma och en smått irriterad pappa som febrilt försöker få plats med alla väskor på den lilla lilla vagnen... Jag längtar verkligen till vi landat på hotellet (eller var vi nu ska bo!).

Nu ska jag passa på att börja ta fram mina kläder medan Noel sover ute i vagnen...

Återkommer med slutrapport!

YOURS TRULY

Nytt jobb, bröllop och MIAMI

2010-11-01T00:55:00.000-07:00

Ännu en merit man kan stryka från listan: proffsbloggare...

Det var ett bra tag sedan sist och en hel del av mer eller mindre betydelse har hänt!

1. Jag har fått mitt första fasta, helt egna, lärarjobb! Pang bom sa det och vips så ska jag helt plötsligt börja jobba! Den 21 November träder jag innanför portarna som engelskalärare på Västerås Praktiska Gymnasium. Som jag har väntat på och drömt om denna gymnasietjänst... Nu återstår dock att se hur det går, för fördomsfull som jag är så väntar jag mig inte att bli bemött av de mest studiemotiverade eleverna som studsar ur sängen på morgonen för att gå och ha engelska. Men dock; det är en gymnasietjänst och ett FAST JOBB. Herregud vilken tur man kan ha. Men som sagt, något säger mig att det inte direkt blir en promenad i parken eller en dans på rosor... Mer om det senare, då det återstår att se vad det egentligen är jag har gett mig in på denna gång...

2. I lördags gick den av stapeln, den efterlängtade 30-årsfesten på Hahrska Palatzet i Västerås. Redan inbjudningskortet viskade om att detta kommer att bli en fest att minnas och gissa om det blev? Efter att ha skridit uppför den kristallkroneprydda stentrappan och mottagit ett glas bubbel, kändes det direkt att kvällen skulle bli något alldeles speciellt. När vi sedan fick inta den oerhört vackra matsalen stod det klart att detta inte bara var en 30-årsfest... Mycket riktigt. Några minuter senare dundrar Mendelssohns Bröllpsmarsch ur högtalarna och till tonerna av Coldplay's "Fix you" skrider värdparet in i salen, helt plöstligt klädda i helt andra kläder än tidigare... Herregud vilken känslobomb. Jag trodde hjärtat skulle spricka av all kärlek som genast fyllde den pampiga salen, och tårarna trillade nedför kinden en efter en. Och då bör det ändå påpekas att jag i själva verket inte alls känner paret särskilt bra, då det från början är Johans vänner. Men så är det gott folk, kärleken är verkligen större och starkare än allt! Behöver jag ens påpeka att kvällen blev helt fantastisk?

3. Den närmar sig med stormsteg nu, Resan med stort R. På lördag morgon drar hela vår lilla familj till Miami! 11 dagar väntar i solen på Miami Beach. Det ryktas om att de tre första nätterna tillbringas på ett tjusigt hotell alldeles vid stranden och resten av resan står en finfin lägenhet helt till vårt förfogande! Åh herregud vad jag längtat efter denna resa. Typ halva mitt liv har jag velat åka till USA och nu ska det äntligen ske, och dessutom med VIP-treatment tack vare min käre svåger ;) Vi ska verkligen göra det till en helt fantastisk och oförglömlig resa.

Nu måste jag påbörja en av alla "att göra"-listor!

Ha en härlig dag alla!

YOURS TRULY

Borta bra...

2010-10-19T04:47:00.000-07:00

Nu verkar det äntligen som att lilla hjärtat blivit kvitt sin envis förkylning. I natt sov han faktiskt relativt ostört fram till kl.05 då han tyckte det var mysigt att vara vaken en timme och äta lite mat. Sedan när han väl somnade om sov han gott ända fram till kl. 7.30. Blir inte klok på hur det lilla livet fungerar... Han har alltid varit så otroligt duktig att sova igenom hela natten till åtminstone kl 6, för att sedan somna om efter vällingen och sova till åtminstone kl 8. Men nu den senaste tiden är jag glad om jag får sova tre timmar i sträck utan att gå upp och vända på honom, stoppa i nappen och flytta snuttefilten till hans näsa. Går det inte åt fel håll?? Tycker att alla säger att de ska bli duktigare att sova med tiden... Och nej, det är inte en endaste tand i sikte. Jag känner och känner och han dregglar och dregglar, men inte en minsta antydan till en liten syl finns.
Helg har det hunnit vara också. Och jag har nu för första gången sedan den 13:e Mars sovit ensam. HELT ensam. Sovit mer än 5 timmar i sträck! Det var skööönt. Johan tog med sig Noel på TV-spelskväll så jag fick umgås med mina fina grannmammor ensamma, utan barn. Inte vara mammot utan bara vara oss. Bara snacka skit, dricka öl och äta god mat och mumsig efterrätt, allt på äkta tjejvis. Det var verkligen behövligt :)
Idag är jag och Noel hos farmor och farfar och myser lite. Dricker kaffe och passar på att koppla av och bara vara. Ingen tvättkorg som ropar på mig eller dismaskin som skriker :)

YOURS TRULY

(ps. nu är det bara 17 dagar kvar till vi drar, TILL MIAMI!)

Dag tre: halvdöd

2010-10-08T05:05:00.000-07:00

Förkylningen håller i sig och lilla hjärtat är fortfarande dålig, men börjar nog bli lite piggare snoret och hostan till trots! På köpet har dock jag själv gått och blivit dålig och inte blir det hela bättre av att jag fick gå upp 4.50 i morse för att sedan vara vaken till ca 9.45 då jag fick slumra i ca en kvart innan lilla hjärtat vaknade och inte ville ligga ner längre. Trött som jag var satte jag ner honom i gåstolen så fick han röja runt bäst han ville medan jag småslumrade på soffan i 25 min till. Det är jobbigt nog att ha en sjuk sexmånaders bebis att ta hand om, att dessutom göra det när man är småsjuk själv med en dundrande huvudvärk är ingen lek ska jag tala om...

Aldrig någonsin har det blivit så lite gjort här hemma, och åter igen är tvättkorgen fullare än gubbarna på parkbänkarna inne i stan... Jag som nästan hade jobbat undan all tvätt.

Till råga på allt har det ju såklart inte blivit ngt motionerande alls denna vecka, det kompenserades i förrgår med att jag och min älskling jobbade hårt med en paradisask. Bra jobbat.

Igår klickade jag hem en ny fin klänning och ett par riktigt snygga skor till den fina festen vi ska på i slutet av månaden. Jag klickade och Johan betalade :)

Nu ska jag samla alla mina krafter och göra mig och Noel redo för Ica Maxi, en fredagseftermiddag...

Här är mina nya bad boys från nelly.se

YOURS TRULY

Sticka en mössa

2010-10-06T00:35:00.000-07:00

Idag åker de fram, de dam(m)iga stickorna som legat nerpackade i lite drygt ett år snart. Efter att ha grävt fram ett gammalt mönster hemma hos mormor, är det nu dags att sticka en mössa åt Noel. Ha dock inte alltför höga förväntningar på detta verk för tro mig, om man kunde snickra en mössa hade det nog varit bättre. Men det verkar oskönt att ha en plywood-låda på knoppen...

Nåväl, jag lovar att lägga upp bild på mästerverket i sin kreation när den väl är klar (förmodligen någon gång i slutet av december).

Här hemma har skruttman nu fått sin alldeles första förkylning och snorar värre än en gråtande Helena Bergström. Stackars lilla plutt... trots helt igentäppt och slemhosta så försöker han verkligen hålla humöret uppe. Han började dock bli lite väl hängig så jag gav honom en alvedon och nu ligger han och sover bredvid mig i soffan.

I söndags gjorde han premiär på Naturhistoriska Museet i Stockholm. Han är verkligen en unik art och är ju redan historisk! Hela familjen Slättman/Vähäkuopus (när jag ska bli en del av den övriga familjen återstår att se!) var där tillsammans med syster Annelie, hennes Rickard och bror Mathias. Det var toppenmysigt men vi saknade lilla Mikael... Man känner sig verkligen kulturell och aningen mer intelligent när man går på museum. Kanske borde man lite oftare ägna sig åt sådana intellektuellt stimulerande aktiviteter, istället för att förtvina hjärnan i TV-soffan tillsammans med låt säga Svenska New York fruar, vilket förresten är min nya TV-serie.

Jag vet. Det är värdelöst och de är obotligt hjärntvättade hela högen, men det är SÅ underhållande! Kan starkt rekommenderas för alla mammalediga brudar som behöver stänga av hjärnan och unna sig lite vardagsglamour, och samtidigt gotta sig lite åt andras till synes innehållsfattiga liv.

Nä nu ska jag ta fram stickorna och klicka igång ett avsnitt innan det är för sent...

YOURS TRULY

Det blir sällan som man tänkt sig

2010-09-21T06:33:00.000-07:00

Tanken var ju att få en liten mysig minisemester på Gotland med pappa och Noel. Och någonstans hade jag väl en vision om promenader längs stranden kikandes på en massa raukar, utflykter till spännande historiska platser, kanske någon ruin och möjligen en fika här och där. Men så blev det inte. Inte ens i närheten.

Vi hann nätt och jämt komma till stugan, packa upp och inta middag innan semestern förvandlades till en mycket overklig dröm. Strax före klockan tolv vaknar jag av oroväckande ljud från övervåningen där pappa sov, och ungefär 20 min senare kommer han nedstapplande för trappan med enorma bröstsmärtor. Längst ute på Fårö där vi befann oss hade hans mobil ingen täckning och nätt och jämt min heller, men jag lyckades i alla fall ringa hans fru. Efter att se honom vrida och vända sig av smärta, bestämmer jag mig för att detta är allvarligt och ringer genast sjukvårdsupplysningen. Efter att har beskrivit situationen för dem, påkallas ambulans och efter ungefär 30 min kommer akutbilen. Vid det här läget har smärtorna avtagit något, men pappa har fortfarande ont i bröstet och är vid det här laget ganska blek och yr och mycket medtagen. Han får syrgas men det har ingen effekt. Bitvis blir han piggare, men rätt som det är återkommer kramperna i bröstet och han försvinner bort i smärtan.

Eftersom öns enda ambulanshelikopter är på reparation under helgen (såklart), får vi vänta en halv evighet på ambulansen som ska ta sig från Visby ända längst ut på Fårö.

Strax före kl 02 fylls stugan av ambulansmän som trängs med personal från akutbilen, och mitt i allt tumult vaknar lilla hjärtat och undrar vad som pågår. Men han säger inte något utan ligger snällt i sin säng och tittar med stora ögon och lyssnar på alla människor.

En kvart senare blir stugan helt tom, och kaoset har bytts ut mot total tystnad och väldig tomhet. Bara jag och Noel är kvar. Vi tittar på varandra och undrar vad det egentligen var som hände. Natten går och jag kastas mellan märkliga drömmar och ofrivillig vakenhet -Varför ringer ingen?

Strax efter kockan 8 på morgonen, efter ca en halvtimmer detektivarbete, lyckas jag få tag på en sköterska på akutavdelningen, som berättar att det var en hjärtinfarkt. För en sekund stannade även mitt hjärta.

6 timmar senare kommer min räddande ängel till sjukhuset och vi åker in till stan för att äta lite. Allt känns helt overkligt. Där sitter vi på ett café i Visby och dricker kaffe, mitt hjärta och jag, medan pappa ligger på IVA med hjärtövervakning. Det var inte riktigt så jag hade tänkt att vår semester skulle bli.

Efter en del strul lyckas vi avboka stugan och även ordna tidigare hemresa. Pappa flygs med helikopter till Gävle sjukhus.

Läget är i nuläget stabilt, och jag är hemma tack vare min älskade Johan. Vad skulle jag göra utan dig min prins, min riddare och min eviga kärlek?

YOURS TRULY

Utan snus i 17 dagar försmäktar vi på denna ö...

2010-09-14T11:42:00.000-07:00

Nu tog det stopp.

Helt stopp!

Har tänkt flera daggar nu att jag ska sätta mig ner och skriva några rader, men nu när jag gjorde det så blev det blankt.

Här hemma rullar det på som vanligt. Med betoning på R U L L A R . Noel lärde sig igår (på sin halvårsdag!) att rulla tillbaka till rygg från mage! Lämpligt va? Det tycker i alla fall jag! Nu slipper jag förmodligen gå och vända på honom när han blir less att ligga på mage, vilket i och för sig kanske inte är något jätteproblem, men det är lagom drygt kan jag lova! Den stora dagen firades med en tårta och lite sällskap av vänner och Johans föräldrar. Och självklart fick lilla skruttman ett paket av mamma och pappa :) Ja, jag VET; han blev bara ett halvår och nej, han fattade såklart inte vad som hände. Men jag ville ändå ge honom en present som jag kan spara och säga "den här fick du på din halvårsdag". Han valde presenten själv i butiken också: en stor ljusgrön mjukisgroda med rosarandig tröja! Han gillade den massor från första stund och gosar in sig i den riktigt ordentligt (ska försöka fånga det på bild och lägga upp!).

I fredags var jag och Johan på en efterlängtad dejt! För första gången på 8 månader fick vi en kväll för oss själva. Vi var ganska nervösa båda två, och det kändes mycket märkligt att se lilla hjärtat åka tillbaka hem med farmor i bilen medan vi stod kvar utanför... Men, det gick bra! I alla fall efter att första timmen var avklarad. Men ja, jag ringde hem en gång för att kolla läget (helt och hållet för min egen skull!). Vi startade vår kväll med en drink på en myspysig uteservering inne i stan. Efter det intog vi bowlingbanan och kastade klot som aldrig förr! Många skratt och en öm vänsterskinka senare, vankades det finmiddag på en av stans bästa á la carte-restauranter. DET VAR GOTT.

Denna vecka ska jag, Noel och pappa på semesterresa till Gotland! Det ska bli jättemysigt att komma iväg bara vi tre, men nog känns det lite skruttigt att vara utan Johan i 4 dagar...

YOURS TRULY

Dag 1

2010-08-18T01:22:00.000-07:00

Dag 1 av min utlysta strejk har börjat bra! Klockan är snart 10.30 och jag sitter fortfarande i nattlinne med min tredje kopp kaffe i soffan. Det enda jag har plockat undan hittills är ett fat, en mugg och ett glas från igår kväll annars: nada.

Däremot känns det lite småtrångt i soffan då jag slåss med två dussin galna flugor om plats. Vet inte om det är flugornas motsvarighet till midsommarnatten, men det är ett helt gäng mycket förökningsbenägna flugfän som surrar runt runt och gör mig smått galen. Är det inte det ena så är det det andra. Tror jag behöver komma hemifrån ett tag, släppa allt och bara vara... Varför måste flugorna para sig på mig och inte några meter bort!??! Äckel.

YOURS TRULY

Strejk!

2010-08-17T11:52:00.000-07:00

Ryggen krånglar och jag går nu officiellt i strejk.

Det är galet. Aldrig förr har det plockats och tvättats, och fixats så mycket och ofta här hemma som nu. Men det tycks inte spela någon roll för aldrig har det varit så rörigt som det är nu... Jag blir snart galen. Orkar inte mer. Plockar och plockar och plockar. Så fort Noel sover/leker ja, så fort han inte behöver sysselsättas och jag har en stund över så plockar jag. Är det inte hans leksaker så är det kläder, disk, post, prylar i allmänhet. Och plockar jag inte så diskar, dammsuger eller tvättar jag. Men det verkar inte spela ngn roll för det tar aldrig slut. Nu har jag dock nått min smärtgräns och jag ORKAR INTE LÄNGRE.

Och ja, jag vet; jag har bara ETT barn, men ibland känns det som en hel armé. Så snälla bespara mig alla dumma kommenterar om hur det är att ha fler barn, för jag fattar att det säkert är 1000 ggr värre. Men det tar vi då.

YOURS TRULY

Måndag

2010-08-16T02:25:00.000-07:00

Då var det ny vecka igen. Det är galet vad tiden går fort!! Det kanske är så att det är jag som börjar bli gammal och vis, för nu känner jag verkligen igen mig i vad alla äldre hela tiden tjatat om när det sagt "tiden går såååå fort när man får barn". Jag må bara ha ett barn, ett litet barn, men jösses vad dagarna går fort! Aldrig någonsin har de väl svischat förbi med sådan fart. Jag ska vara glad om jag ens kommer ihåg att borsta tänderna, och tänk hur det då ska bli när skaran utökas?? Hjälp. Jag förstår helt om folk börjar ta avstånd, för vem vill umgås med en som har bruna tänder och luktar illa? Men fram till dess lovar jag att göra mitt allra bästa :)

Den gångna veckan svepte förbi som en virvelvind och bland annat hanns det med att fira pappas 50-årsdag i förskott! Det är galet vad mumsigt det är med kakor. Jag tror jag stod för 1/3:e del av förtäringen av kakutbudet :) Det var en trevlig dag och det var kul att träffa de flesta av släktingarna. Det blir ju inte precis ofta som vi är samlade under samma tak, men det är skojigt när det händer! jag slutar aldrig att förundras över hur alla tycks bli äldre, utom jag då förstås ;) Nej, skämt åsido. Det är när man ser att folk i ens omgivning åldrats som man inser att man faktiskt blir äldre själv. Annars lever man ju oftast i sin egna lilla bubbla, och förstår inte att tiden faktiskt sätter sina spår även där... Men så måste det ju vara. Om ens egen farbror blivit lite gråare och lite tunnhårigare sedan senast, så måste det ju rimligtvis även innebär att jag själv blivit aningens äldre och visare än senast?

Idag har jag och skruttman (som numer även bara omtalas Skruttman, inte tilltalas detsamma för att eliminera risken att han växer upp i tron att det är hans faktiska namn, då det tydligen är nu han börjar uppfatta sitt eget namn) varit på promenad med Axl och hans mamma. Det är alltid skönt när man väl fått på sig skorna, men innan dess hoppas jag alltid på lite regn...

Nu är lilleman otroligt missnöjd så jag får nog avbryta här.

YOURS TRULY

Nu är det slut på veckan...

2010-08-13T00:58:00.000-07:00

...det är dags för fredagsmyys :)

Denna vecka har gott oerhört fort! Schemat har varit fullspäckat och ännu är det inte slut! Idag ska jag och skruttman in till stan och fixa och trixa lite inför morfars födelsedagsfest imorgon (...) och i eftermiddag kommer the cable guy hit och installerar våran nyinförskaffade parabol som likt en TV-gud ska fixa så att vi kan se på TV på båda våra TV-apparater. Vi köpte ju i godan tro ännu en TV till sovrummet, i hopp om att kunna se på TV även där, men tji fick vi... Det är tydligen straffet man får ta när man bor ute på landet och har TV via internet... Kapaciteten var inte tillräcklig, så nu måste vi sätta upp en ful äggformad platta på huset...

Igår var jag och skruttman till stranden med våra nya kompisar Sandra och Astrid! Det var jättemysigt och bägge go'bitarna var på mysigt humör så mammorna kunde avnjuta en massa kaffe och kex i solen (läs skuggan under trädet) :)

Nu börjar ngn bli missnöjd och ropar efter mat! Har nu gått precis en vecka sedan jag slutade amma och det går jättebra. Noel är mer nöjd än någonsin nu när han blir mätt och belåten, mamma upp i dagen :)

YOURS TRULY

Ny vecka, nya möjligheter

2010-08-09T00:36:00.000-07:00

Jaha, då var det måndag IGEN.

Det är alltid blandade känslor på söndagkväll när måndagen står och lurar runt hörnet. Måndagarna med sin ensamhet, sina sysslor som måste göras men även sina möjligheter att ännu en gång ta tag i livet och hälsan... Mmm, det där med mptionerandet har legat på latsidan nu ett tag, dels på grund av tokhettan som var för någon vecka sedan och som sedan avlöstes av tre dagars konstant monsunregn, men även dels på grund av min rygg. ja, jag vet. Det känns som en typiskt latmasksursäkt "jag kan inte motionera på grund av ryggont". Men det är delvis sant. Jag vet seriöst inte om det är så hälsosamt för en krokig rygg att powerwalka 7 km med barnvagn på asfalt... MEN, nu är det stopp på ursäkster och det är bara att bita i det supersura äpplet. 1.7 kg kvar till matchvikt...

Helgen har svischat förbi fortare än någonsin, och inte har vi gjort ngt speciellt alls. Det har varit fullt upp med städ, tvätt, ogräsrensning och lilleman som har varit dålig i magen i lite över en vecka nu... stackars lilla hjärtat. Han är alltid så go och glad och klagar inte ens när magen strular... Usch, jag önskar att jag kunde trolla bort det dumma.

Idag ska det promeneras tillsammans med Pernilla och Noels polare Axl, till Sandra och grabbarnas brud Astrid på lite fika :) Men som sagt: innan fikat måste det m o t i o n e r a s !

För övrigt stundar en mer eller mindre fullproppad vecka där följande står på agendan:

* Crash course ikväll med Micke som kommer och instruerar mig och Johan i användandet av iMacs... (LYCKA TILL ANNE)

* Klippning imorgon hos vackraste Malin

*Kiropraktor på Onsdag

* Fira pappsens 50-årsdag på lördag!

(- och häremellan ska såklart motioneras, tvättas och faktiskt även planteras en roshäck...)

Jaa gott folk, vi får väl se hur vi överlever denna fullspäckade vecka!

YOURS TRULY

A wall of roses

2010-08-03T06:11:00.000-07:00

ÄNTLIGEN händer det! Det jag väntat på i 1 års tid sker äntligen! Minsta och duktigaste lillebror är här och bygger ut/byter ut vårat altantak! Bye bye skabbiga plast och hello nya, fina HELA, rena plast! Och inte nog med detta: jag ska få hängrännor och stuprör också, så att jag ÄNTLIGEN kan få mina efterlängtade klätterrosor :) Lyckan är gjord!

För övrigt händer inte så mycket... eller jo det kanske det gör! Jag socialiserar som aldrig förr med mina nya bekanstskaper, inreder lilla hjärtats rum för fullt och däremellan försöker jag hinna med min älskade sambo, och lite tvätt :)

Livet är toppen just nu, om det inte vore för den förbaskat krokiga ryggen...

YOURS TRULY

Prisa gud för skatteåterbäringen

2010-08-01T00:53:00.000-07:00

Söndag idag och det innebär S H O P P I N G :D

Jag har ju en del pengar kvar från skatteåterbäringen, och pengar är ju trots allt till för att spenderas! Denna gång är jag faktiskt riktigt stolt över mig själv, för mestadels av pengarna har faktsikt gått till huset/saker till familjen! Jag har så vitt jag vet inte köpt ett ENDA klädesplagg till mig själv (joo förresten; ett linne från MQ på rean) eller ngt annat egentligen helt onödigt. Den största investeringen var resan till Miami i november, vilken ju faktiskt triggar ett sparande snarare än ett spenderande... men såklart bara för att kunna shoppa loss som en galning over there ;)

Idag ska det dock spenederas en del kulor på hemmaplan. Vi ska fixa gardiner till Noels rum, och kanske ngn typ av förvaringslådor till hans bänk. Han ska även få lite nya prylar att roa sig med, som låter och blinkar och annat häftigt eftersom han fullkomligt ÄLSKADE fjärrkontrollen som han fick låna av sin polare Axl! Och jag och Johan ska kika på en TV, till sovrummet.... Tack skatteverket!

YOURS TRULY

Liten blir stor

2010-07-26T00:48:00.000-07:00

Ja... det gick till och med sämre än förväntat med min slappdag igår. Jag var som sagt var rädd att jag inte skulle kunna låta bli disken, men tro mig, större brott än så begicks här i huset... Vi bytte sovrum och flyttade upp vårat pick och pack till övervåningen! Detta är något som jag har viljat göra en längre tid, men som vi har väntat med därför att vi egentligen vill rusta rummet först (måla vitt, sätta panel och fixa golvet), men igår fick jag nog och nu bor vi alltså på våning nr 2. Största anledningen till detta är att Noel så snart som möjligt ska kunna flytta in i sitt eget rum, och då det ligger på övervåningen kände vi att det är lika bra att även vi flyttar upp! Det är blandade känslor att flytta ut honom från vårat rum och in till sitt eget... Så klart ska det bli otroligt skönt att förhoppningsvis inte bli väckt av minsta lilla ljud/rörelse, men samtidigt har jag nog en liiiiiten släng av separationsångest :) Det betyder ju att min lilla bebis sakta men säkert börjar bli en stor liten kille.

Det är alltid en speciell känsla att somna in i ett nymöblerat rum, lite spännande liksom, och den här gången blev det riktigt bra. Jag kan verkligen föreställa mig hur mysigt det kommer att bli sen när vi tagit tag i rusten! Rum med snedtak är helt klart liite mysigare än rum utan!

Idag är det måndag, och jag tror bestämt att jag och Noel gör ett nytt försök till att slappa oss igenom denna dag. Det enda som står på agendan är en långpromenad (uppskattningsvis bara ca 1,5 kg kvar nu til matchvikt!) och fortsatt småpyssel med det nya sovrummet :)

YOURS TRULY

Kladdkaka i soffan

2010-07-25T01:49:00.000-07:00

Mina ambitioner idag är att lyckas genomföra en hel dag UTAN att utföra nödvändiga sysslor så som tvätt, plock, dammsugning, diskning m.m. och istället tillbringa mer eller mindre hela dagen i soffan! Först tänkte vi slå på stort och åka och köpa godis, men sen insåg jag att vi har en 3/4 kladdkaka i kylskåpet, halva frysen full med glass och dessutom en skål med hallon, så jag tror att vi klarar oss ändå... Den största utmaningen blir utan tvekan att låta bli att ta itu med disken som står på bänken i köket och skriker efter mig... Men den får klara sig själv till imorgon, då är det måndag och Johan är på jobbet, vilket gör att myspysbehovet sjunker dramatiskt. Och jag tror knappast att durkslaget blir ledset om det får ligga i diskhon ytterligare 24h!

För övrigt har detta varit en mycket social helg! I fredags tog jag mod till mig och besökte en ny bekantskap i grannbyn (en nybliven mamma med en liten go' Astrid), där jag och Noel stannade länge och fikade och pratade en massa strunt. Det var supertrevligt och jag är mycket glad över att jag tog tag i saken och tog mig dit! På kvällen hade vi grill/spelkväll med grannarna, där Johan såklart spöade oss alla brutalt i Buzz... Och igår var vi till Hallstahammar och hälsade på vackraste Malin och hennes bästa John. De har nyligen köpt sitt första hus och det var så klart huuur fint som helst. Tänk att vissa får inredning att se så lätt och okomplicerat ut... Jag blir lika inspirerad varje gång vi besöker dem.

Idag ligger vi som sagt lågt och förväntas göra så lite som möjligt :)

YOURS TRULY

Friday I'm in love

2010-07-23T00:24:00.000-07:00

Det är nu konstaterat (ytterligare en gång) att jag har världens underbaraste sambo. Igår hade jag en "sån där dag". Ni vet en dag då man är allmänt less på det mesta och allt bara känns grått och trist och man vill helst packa väskan och åka någonstans. Och det var precis vad jag svarade när Johan frågade. Men istället för att jag åkte till SPA´t och champagnen, så kom det till mig! Finaste Johan korkade upp en flaska skumpa från kylen, hämtade massageoljan och bäddade soffan för en härlig helkroppsmassage. Självklart kändes livet genast mycket bättre en timme senare. Mitt hjärta, du är verkligen bäst i världen.

Idag är det fredag och ikväll tillbringas frdagsmyset tillsammans med våra "nya" grannar. De har bott här sedan December och de är hur gulliga som helst. Som tack för att de flyttade hit och hjälpte oss sänka medelåldern på gatan, och för att de är supersöta och hjälper oss med allt möjligt, ska vi bjuda dem på grillkväll med allt vad det innebär!

Ha en härlig helg allihopa!

YOURS TRULY

Torsdag, da'n före da'n...

2010-07-22T01:42:00.000-07:00

Och då pratar jag såklart om fredagsmys!

Det är märkligt hur helgerna tycks flyttas fram hela tiden... När man var liten så var ju lördagen såklart helgens höjdpunkt: man fick ju äntligen äta godis och annat smaskigt som var totalförbjudet under veckorna. Men med åren har istället fredagen tagit över som den optimala "helgkänsla-dagen", eftersom man då vet att man har en heeel ledig helg framför sig och man passar på att unna sig lite smaskigheter och extra mycket mys! Samtidigt har lördagen blivit lite av ett stressmoment, eftersom man då måste passa på att hinna med allt det man vill hinna innan söndagen kommer. Söndagen som trots allt är vilodag, dagen då man inte vill göra ngt annat än bara vara hemma och lata sig, ha lite ångest och ladda batterierna inför en ny vecka. Samtidigt som fredag har blivit den nya lördagen med smaskigheter och förväntan inför helgen, lördagen har gått från fest- till stressdag och söndagen är nu mer den ångestfyllda dagen då man inte gör annat än slappar, smådeppar och har klump i magen för att ännu en helg snart är förbi, har i stället Torsdagen trätt fram som den nya fredagen...

Om jag fortfarande har någon läsare med mig som inte har irrat bort sig i alla dagar, undrar jag om ni håller med om detta? Att helgerna tycks ha flyttats fram en dag: torsdag är den nya fredag, fredag är den nya lördag och söndag är egentligen inte helg längre...

Jag undrar om allt detta möjligen är kopplat till glaset med vin och annat gott som man nu unnar sig redan under fredagsmyset, istället för att vänta på lördagsgodiset...?

Idag får jag och Noel besök av moffa och plastmormor (som måste få ett nytt namn, "plastmormor" är inte Okej...)!

YOURS TRULY

Juli

2010-07-21T12:44:00.000-07:00

Jahapp. Det sa PANG och så var det helt plötsligt Juli och vår lille prins är nu 4 månader och lite mer :) Var tog tiden vägen??

Dött har det varit här, men jag är en sådan som inte gärna skriver om jag inte känner mig motiverad. Det är ju inte precis så att det inte finns saker att skriva om, för tro mig, jag skulle kunna skriva en novell varje dag om allt som händer här hemma, både med lilla hjärtat och med hemmet, men har jag inte lust så har jag inte!

För att uppdatera er mina trogna läsare och för att stilla er nyfikenhet, kommer här en liten kort uppdatering om läget:

* Noel heter nu Noel "på riktigt". Vi hade enkel men fin namngivningsceremoni här hemma den 16:e Juni (tror jag det var!!) med våra närmsta. Vi ville hålla det litet av flera skäl och så blev det. Enkelt, litet, stillsamt och väldigt fint :)

* Noel äter gröt, sitter i sin egen matstol, snurrar glatt från rygg till mage titt som tätt (trots att han ibland egentligen inte vill!) och är utan tvekan världens härligaste, snällaste och duktigaste lilla Noel.

* Jag har planterat min första rosbuske, grävt och anlagt min första rabatt med hortensia, fänrikshjärtan och ytterliggare ngn kantväxt med vita blommor (det krävs några fler somrar och ytterligare ett antal rabatter innan jag är fulländad blomkännare) och fått hjälp av Johan att plantera vår första syrénhäck. Samtliga lever fortfarande!

* Vi har bokat en Miamiresa och drar till solen i 11 dagar i början av November när regnet faller tungt och vindarna börjar blåsa kalla här hemma :)

* Jag gav upp mitt försök att spara håret långt, så nu är det kort igen!

* Jag har dumpat min gamla PC och skriver numer alla inlägg på min finfina splitternya viiiita MacBook (tack älskling, du är BÄST!).

Det var väl det... mer har säkert hänt, men klockan börjar närma sig 22.00....

Nu när motivationen åter har infunnit sig, räknar jag dock med tätare uppdateringar ett tag framöver!

YOURS TRULY

Första fyllan, igen.

2010-05-21T23:04:00.000-07:00

Igår:
Morsan lyxade till det efter sista amningen och drack, håll i er nu, TVÅ glas vin. Detta resulterade i att jag blev mer snurrig än vanligt och betydligt mer pratglad :D Får dock lida av det nu, då jag sitter i soffan med huvudvärk. Haha, herregud, det käns som man är 17 igen och precis haft sin första fylla, lättpåverkad, lite förbjudet och huvudvärk efter två glas!

Idag:
Det ska grillas med bästa Nina, Roberto och Sam :)

Nu:
Noel ropar och vill ha maaaat.

YOURS TRULY

2010-05-21T01:16:00.000-07:00

Sammanfattning av veckan:

Mamma
Pappa
Friskluft
Sol
Skratt
Kärlek
Åka bil

Ännu en vecka har gått och det är dags för fredagsmys igen, I like a lot :) Veckan inleddes med ett besök hemma i norr. Det var första gången jag och Noel åkte iväg ensamma över natten, vilket var en annorlunda upplevelse. Det var jättemysigt att träffa alla där hemma och se Noel mysa med mormor och morfar (och självklart även plastmormor och plastmorfar!), men det var lite läskigt att vara utan Johan. Det blev så påtagligt att det var JAG som hade ansvaret för denna fina lilla kille... Men det gick bra och vi kom hela hem igen!

För övrigt känns det som att veckan mer eller mindre har spenderats i bilen, för när vi kom hem igen så åkte vi till öpna förskolan i Bålsta med Nina och Sam. Det var en jättehärlig dag med massa sol men lilleman sov bort större delen av besöket, så mamma Anne fick leka själv med de små knoddarna :) Efter besöket provpackade vi bilen inför måndagens äventyr genom att bokstavligen knöla in två vagnar i bilen. Det gick, man ska inte underskatta peugeots familjebil 307 kombi! Ni förstår att på måndag, ska jag för första gången i mitt liv delta i vårruset, och så jag gör det sen; genom att delta i ett gäng barnvagnskjutande mammor! Vi är ett glatt gäng brudar som ska gå tillsammans med våra knoddar! Vi får väl se hur långt vi kommer innan det är dags för första vätskepausen (=matningen)... :)

Nu måste jag kila, lilleman har nu tystat efter att ha legat och stånkat i vaggan i 10 min....

YOURS TRULY

Skruttigt

2010-05-13T07:48:00.000-07:00

Jahapp, då var det dags. Det jag så länge fruktat har nu inträffat; jag har blivit sjuk. Magsjuka misstänker jag... Vidrigt. Det finns väl ingen sjukdom som gör en så totalt utslagen och matt som just magsjuka, så självklart var jag tvungen att få just den.
Har ingen aning om hur jag ska klara av att ta hand om lilleman på ett bra sätt när jag knappt orkar ta hand om mig själv. På sätt och vis är det tur att det är långhelg, då kanske jag hinner bli pigg och alert medan Johan är hemma. Men hur gör jag för att inte smitta lilla hjärtat?? Det känns som att det enda jag kan göra är att hålla mig på lagom avstånd och inte pussa på honom så mkt, men hur lätt är det?? Även om det känns som att jag själv ska kräkas närsomhelst, så är det ju fantastiskt svårt att INTE pussa på det goaste som finns. Börjar dock misstänka att det redan är försent, för idag är han minst sagt hängig och trött och är lös i magen :( Usch...
Jag hade ju tänkt skriva betydligt mer än så här, men jag orkar faktiskt inte...
På återseende.

YOURS TRULY

2010-05-09T12:19:00.000-07:00

SoM NI FÖRSTÅR SER LIVET SOM SMÅBARNSFÖRÄLDER (HERREGUD SÅ GAMMALT OCH VUXET DET LÅTER!) GANSKA ANNORLUNDA UR, OCH TROTS ATT JAG BARA HAR EN LITEN KNODD, ÄR TIDEN OFTAST ÄNDÅ INTE TILLRÄCKLIG FÖR ATT JAG SKA HINNA MED ATT UPPDATERA HÄR SÅ OFTA SOM JAG EGENTLIGEN SKULLE VILJA... ÄNNU EN HELG HAR PASSERAT OCH KILLEN ÖRÄR ÄNNU EN VECKA ÄLDRE... HERREGUD VAD TIDEN GÅR FORT, OCH HERREGUD ATT MAN KAN ÄLSKA NÅGON SÅ OERHÖRT MYCKET. DET GÅR VERKLIGEN INTE ATT BESKRIVA FÖR DEN SOM ÄNNU INTE FÅTTT GLÄDJEN ATT BLI FÖRÄLDER. INGA ORD I VÄRLDEN KAN BESKRIVA HUR MYCKET KAGJAG ÄLSKAR MEN LILLE KILLE, OCH INGA ORD KAN BESKRIVA HUR ONT DET FÖR I MIG NÄR HAN GRÅTER AV SMÄRTA. HAN HAR HAFT DET KÄMPIGT MED MAGEN PÅ SISTONE, SÅ NU HAR VI FÅTT BÖRJA MED DROPPAR SOM SKA LINDRA DET ONDA. MIN FINA LILLA KILLE SOM ANNARS ÄR SÅÅÅ FANTASTISKT DUKTIG OCH GLAD, JAG ÖNSKAR VERKLIGEN JAG KUNDE TA ÖVER HANS ONDA... IDAG HAR VI VARIT PÅ HOMEPARTY HOS FASTER JENNY OCH HANDLAT FINFINA SAKER TILL VÅRAN CRIB ;)

Mamma, är lik sin mamma

2010-05-04T11:46:00.000-07:00

Äntligen har lilla hjärtat slumrat till, och jag passar på att uppdatera lite!
Helgen susade förbi illa kvickt och inte hann jag med allt jag hade tänkt heller! Men men, det var en härlig helg och lilleman var på sitt allra bästa humör. Vi fick besök i lördags av mamma med man, och även Johans föräldrar tittade förbi, så nu har de äntilgen träffats! Det tog bara lite dryga 3 år :) Självklart frälste den skrattande och leende Noel mormor totalt, och nu kunde hon inte längre hålla sig från att nypa honom i kinderna. Hon som har sagt att "jag kommer ALDRIG bli en sån där mormor som nyper mina barnbarn i kinderna", hahaha, det sprack! Det var härligt att träffa mamma och få bli kramad av henne. Trots att jag själv är mamma, klarar jag mig minsann inte alls utan mys med min egen mams emellanåt. Tycker det är lite kul att då och då nu för tiden komma på mig med själv att låta/göra precis som henne! Har inte reflekterat så mycket över det tidigare, men nu sedan jag själv intog mammarollen, tycker jag att det händer allt som oftast! Detta innebär att jag kommer att bli en grymt bra, cool, duktig, vis morsa.
Kvällen avslutades med Godis och Avatar, som var en ruskigt bra film!! Jag kan starkt rekommendera samtliga att se på de gigantiska blå smurfarna!
I Söndags var vi ute i solen och hejade på Johan som vann säsongens första match! Det är verkligen härligt att vara mammaledig när solen skiner och det börjar bli riktigt varmt ute. Längtar till det blir ännu varmare så att jag kan ta upp skrutten ur vagnen och ha honom i min famn utan att vara rädd att han fryser...
Idag är Johan hemma och är sjuk :( Jag har beordrat honm att hålla sig på hyfsat avstånd från mig och Noel, men det är istället jag som kryper nära honom när jag äntligen får ha honom hemma med oss :) Inte lätt att hålla sig borta från den man älskar allra mest.

TRULY

Mammas stora kille

2010-04-30T02:03:00.000-07:00

Han växer så det knakar vår lilla skrutt!
Igår var vi på 2 månaderskontrollen på BVC (dock en vecka tidigt, eftersom lilleman egentligen bara blir 7 veckor imorgon) och på frågan om han blev godkänd på besiktningen blev svaret "jaa, MVG!". Han frälste verkligen doktorn lilleman som låg och skrattade och log hela besöket, inte ens magläget, som kan vara lite knepigt ibland, eller munkikandet som tydligen brukar vara opopulärt, kunde sudda ut leendet på hans fina små läppar. Jag var stolt som aldrig förr såklart!
Tiden flyger verkligen förbi... Insåg idag att jag måste använda favoritbodyn idag en sista gång innan det blir för sent, han kan ju egentligen inte ha strl 50 längre, han har blivit alldeles för lång och ståtlig!
Det händer så mycket nu; han ler och småskrattar lite, och såklart smälter jag som ett smörpaket i solen. Han fäster och följer med blicken. Han tittar nyfiket på det mesta som rör sig och lyssnar otroligt intresserat med stooora ögon till sång och musik. Men det som är allra härligast är ändå att han verkligen känner igen sin mamma nu. Om han ligger i gymmet eller i vaggan, så vänder han blicken mot mig när jag kommer och tittar på mig med sina fina blå ögon... helt fantastiskt.
Idag är det fredag och ikväll blir det självklart fredagsmys med mina fina pojkar. Om vädret är fint tar vi nog en promenad till brasan och fesligheterna i byn, och sen avslutar vi nog kvällen med godis och Avatar!
Men innan dess ska jag:

Handla på ICA

Besöka IKEA

Kika runt på plantagen

Baka

Rensa färdigt vår hittills enda rabatt

Så ser livet ut för en nybliven mamma :)

YOURS TRULY

Prins Noel

2010-04-23T23:56:00.001-07:00

Ja vad säger man. Jag blir mer och mer förälskad i den lilla människan för var dag som går. Det känns verkligen jättehärligt att "de rätta" moderskänslorna börjar infinna sig, och att jag nu kan förlika mig med alla "visst är det fantasiskt att vara mamma" och "inte kan du tänka dig ett liv utan honom"- kommentarer. Det tog ett tag, närmare bestämt fem veckor, men faktum är att jag nu ärligt kan säga att Noel (och Johan såklart!) är det mest fantastiska som hänt mitt liv, och jag kan inte under några omständigheter vilja ha ett liv utan honom. Han är verkligen vår prins Noel och han är helt fantstisk.
Idag är det lördag och solen skiner! En dag på Hamre väntar där Johan ska spela match. Det är verkligen ett sant vårtecken; fotbollsmatch i solen med en kopp kaffe, och nu även en liten prins :) Tänk vad härligt det blir i sommar, när vi kan sitta tillsammans på en filt i solen och mysa och titta på pappsen när han springer runt på gärset, kan livet bli mer underbart än så?

Nu ropar lilla hjärtat och vill ha mat!

Ha en härlig dag allihopa!

YOURS TRULY

2010-04-19T23:11:00.000-07:00

"Det blir bättre och bättre dag för dag" sjöng en viss Ernst Rolf för en herrans massa år sedan, och jisses vad rätt han hade! För var dag lär jag mig att förstå skrutten ännu lite bättre, eller ja, det är i alla fall vad jag inbillar mig! Tror mig nu åtminstone höra skilnad på "ge mig mat för f*n"- och "jag är less på läget"-skriket. Dock är fortfarande matskriket förvillande likt ont i magen-skriket... men snart ni, är även den nöten knäckt!
Igår hade vi en jättemysig dag! Vi somnade om efter att Johan åkt till jobbet, och lilla hjärtat sov på mage över min arm. För första gången på en eeeeevighet, klev jag ur sängen klockan 9.45!Skrutten var på strålande humör, och vi hade en jättemysig förmiddag innan vi gick ut på vår sedvanliga motionsrunda i solen. Han somnade sött i vagnen och sov vidare medan jag tog en lunch ute i solen. Jag hann t.o.m. sitta i solen och läsa tre sidor i boken jag läser just nu ("Down came the rain" av Brooke Shields), värsta lyxen. Johan kom hem tidigare en vanligt, så vi stuvade in resterande pellets i källaren (= styrkepass), och började smått smida trädgårdsfixarplaner... Ska verkligen satsa på att få iordning den nuvarande gräs-/mossmattan så att det lite mer liknar en riktig trädgård. Kvällen blev dock lite livligare, och skrutten var oerhört svårläst. Tydligen var han hungrig som en tok, för han åt och åt och åt, och lite till! Tillslut somnade han, och vi fick lite egentid.
Idag skiner solen igen, och som vanligt väntar en promenad! Vi ska även in till stan idag för att byta bank och förbättra våra lånevillkor! Kanske vi åker in lite tidigare och tar en glass :)

Yours Truly

(Vill bara påpeka att jag kämpat som en galning för detta inlägg, som jag helt och hållet skrivit med en hand, eftersom skrutten ligger på den andra)

Sov du lilla skruttunge

2010-04-15T00:26:00.000-07:00

Igår var ännu en dag med gråt, gråt och åter gråt. Förmodligen var det magen som krånglade, men innan vi insåg det hade vi tvingat i honom oändligt mycket mat. Usch, vi är verkligen hemska föräldrar. Hur kul är det att äta när magen gör ont?? Jag skulle själv hata mig om jag var skrutten. Jag börjar tro att det finns en anledning till att man inte minns något från de första levnadsåren; det är självklart för att man inte ska minnas hur brutalt man blir behandlad av sina föräldrar, som inte knäckt koden för hur man får sina barn att må bra. Det är ju glasklart att det är så! Jag kan ju berätta att jag för länge sedan har lagt ner ambitionerna att någonsin få en kaffemugg prydd med texten "världens bästa mamma". Jag nöjer mig med ett tyst och nöjt litet barn, som inte panikskriker. Men: vi har fortfarande "världens snällaste bebis".... kanske.

Idag ska vi bege oss till Bålsta för att hänga med brudarna! Yay! Det var verkligen inte igår som de tre musketöserna träffades och snackade skit! Det ska bli galet mysigt och jag Hoppas hoppas HOPPAS, att lillskrutten sover bort mestadels av tiden, vilket han borde med tanke på gårdagens strapatser.
Imorgon väntar besök på skolan, vilket ska bli superskoj! Det är nu hög tid att visa upp underverket för elever och kollegor ;)

YOURS TRULY

Vardag

2010-04-12T00:24:00.000-07:00

Då var ännu en helg förbi och det är dags för en ny vecka. Inte för att det märks så stor skillnad på dessa två nuförtiden när man inte arbetar, men det är ändå något speciellt med helg.
Denna hekg har varit fullspäckad med trevligheter; mamma med man på besök på lördagen, och mysigt barndop på söndagen. Lilla hjärtat skötte sig alldeles utmärk under båda dessa dagar, och visade verkligen upp sig från sin bästa sida :) Det verkar även som att magen har kommit igång pch fungerar som den ska, för det har inte gråtits så mycket nu på ett tag!
Gjorde det stora misstaget att ställa mig på vågen i helgen, ville av någon anledning passa på eftersom vi inte äger någon egen... Vet inte varför jag egentligen var så nyfiken, jag vet ju vad som brukar hända när jag ställer mig på vågen, men av någon anledning klättrade jag alltså upp på denna samvetskvalande apparat. Och ja, ni kan ju gissa vad som hände. Självklart visade den betydligt högre siffror än jag ville/hade förväntat mig att se. Ska dock försöka att inte låte detta ha lika stor inverkan på mig som i vanliga fall, eftersom jag fortfarande måste tänka på vad jag äter, för lilla skruttens skull. Det blir helt enkelt till att ta till med hårdhanskarna vad gäller träningen, och idag ska jag minsann ut i solen och promenera 1,25 mil. Borde ju även börja styrketräna, men det är svårt här hemma och kan endast utföras genom att bära in pellets. Lyckligtvis fick vi två färska pallar igår, så det är bara att börja bära!

YOURS TRULY

Morgonstund

2010-04-10T00:07:00.000-07:00

Med en kopp kaffe i handen passar jag på att ta lite egentid och skriva några rader medan pojkarna ligger och snoozar, den ena i gymmet (inte Johan!) och den andra i sängen.
Veckan har varit den mest berg- och dalliknande hittills och lilleman har börjat sätta oss på prov ordentligt. Jag är fortfarande helt övertygad om att vi har världens snällaste bebis, och att det egentligen skulle kunna vara ofantligt mycket värre, men ojojoj vad han kan suga musten ur en om han har en dålig dag. Man brukar ju säga "små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer", men jag är inte nödvändigtvis villig att helt och hållet hålla med. Om inte problem som "äter han tillräckligt?" eller "har han tarmvred?" är tillräckliga bekymmer vet inte jag. Jag menar mat är ju trots allt en nödvändighet och tarmvred är ju sällan bra. Lägg dessutom till att dessa små skruttar inte kan öppna munnen och säga var problemet ligger, utan man får helt enkelt prova sig fram i två dagar medan de skriker för allt vad de är värda, innan man knäcker koden. Jag kan berätta att dessa två dagar förmodligen blir de värsta två dagarna i ditt liv. Ledsen, men det är helt sant. Brutalt ärligt kanske, men sant.
Under dessa två dagar hann jag uppleva fler känslor än jag gjort under de två senaste åren, och jag har nu, två dagar senare fortfarande huvudvärk. Varför varför varför är det inte fler som skriver om detta?? Om känslan att vara världens sämsta människa på jorden för att man seriöst börjar känna att man misshandlar sitt barn när ingenting hjälper. Känslan att vilja lämna honom och bara springa långt, långt bort och skrika sönder sina egna lungor. Men samtidigt även känslan att vilja göra allt i världen för att hjälpa sitt lilla hjärta. Ja, det är inte enkelt kan jag lova. Ni som tror det (jag får krypa till korset här), har en lååång väg att vandra och jag har precis hittat min egen lilla stig.

Idag är det lördag och vi väntar finfrämmande från Ivantjärn till Orresta! Fördelen med att ha familj och släkt långt borta, är att födelsedagar och andra "högtidsdagar", blir utdragna och man får allt som oftast fira flera dagar i sträck! Mamma och man kommer hit för att fira lilla mig (yey, kul att få stjäla några minuter i rampljuset). Och jag hoppas att mamma inte har huvudvärk så att jag kan passa på att lämna över Noel någon timme eller två...

Ha en härlig helg!
YOURS TRULY

En eloge till alla ensamstående mammor

2010-04-07T23:51:00.000-07:00

Ja, vad säger man? Igår hade lilleman ingen rolig dag. Han var i princip konstant vaken från kl. 7.30-20.30, sov bara korta stunder och hade vad jag förmodar tokont i magen eftersom han jäspade och skrek om vartannat och försökte äta lite däremellan. Stackars knodd, tänk om man kunde ta över deras ont...
Finaste Maria var här på besök, och jag kunde passa på att göra lite hushållssysslor medan hon kånkade på lilla hjärtat, som mest skrek och inte alls visade upp sig från sin bästa sida. Men men, man kan inte ligga på topp jämt!
När väl Johan kom hem, var jag helt slut efter oändliga antal försök att få lilleman att sova, eller åtminstone vara nöjd och tyst, så jag lämnade över direkt. Stackars älskling, jag var verkligen inte alls snäll; slängde mig direkt i soffan utan att varken välkomna honom hem, eller ta upp skrutten ur vagnen, eller knappt ett ord. Om du läser detta: du är verkligen helt fantastisk och du gör allting här i livet så mycket lättare för mig. Därför lovar jag att nästa gång åtminstone ge dig en puss och säga "välkommen hem".
Med detta sagt vill jag ge en eloge till alla ensamstående mammor. Att ni grejar detta själva är en STOR bedrift, och en del till och med med två små hjärtan att ta hand om... Nog för att jag själv kan känna mig som en ensamstående mamma vissa dagar när Johan är borta och sparkar boll, men jag vet ju i alla fall att han kommer hem tillslut.
Jag beundrar er verkligen.

YOURS TRULY

Så liten och så mycket tid

2010-03-31T01:10:00.000-07:00

Nog för att lilleman är just det: LITEN, så har han en förmåga att ta upp det mesta av ens tid när han är vaken. Inte för att jag tror att han egentligen behöver konstant sällskap, för han har ju faktiskt visat att han klarar sig alldeles utmärkt ensam en liten stund, men det stillar mammas samvete att socialisera med skrutten när han väl har sina vackra blå öppna.
Igår var vi till BVC för andra gången. Tyvärr innebar det ett litet bakslag då lilleman tydligen har minskat i vikt igen... Jag har nästan misstänkt att det varit ngt knas eftersom han konstant somnar när han ska äta, och inget kittel under foten, stryk på näsan, eller smek i handflatan kan väcka honom. Detta gör att han inte får i sig så mycket när han äter, så nu har vi blivit ordinerade att komplettera med lite ersättning efter amningen. Detta tycker jag känns väldigt jobbigt. Det pratas ju till höger och vänster om hur amning är det absoluut bästa man kan ge ett spädbarn, både näringsmässigt, men också vad gäller närhet och hela "knyta band"-biten, vilket gör att man känner sig lite smått misslyckad när det, åtminstone inte för tillfället, verkar fungera som det ska. Att amma har ju alltid varit en självklrhet för mig, något jag drömt om att få göra en vacker dag, och att nu bli berövad detta när dagen väl är här känns faktiskt i hjärtat. Det är ju minst sagt en speciell och väldigt mäktig känsla att ha lilla knytet ligga i ens famn mot sitt bröst, nyfiket kikande upp på en med sina fina blå ögon, och jag hoppas med hela mitt hjärta att vi kan fortsätta med detta ett tag till...

Har en förhoppning om att hinna röja undan lite här hemma idag, men det beror som bekant på vad lilla hjärtat tycker. Har i alla fall lyckats kasta in en laddning tvätt i maskinen, och förhoppningsvis hinner jag hänga den under nästa tupplur!
Härnäst väntar dock en rask långpromenad (7 km), så att vi snart kanske åtminstone får upp jeansen över knävecken...

Ha en härlig dag!

YOURS TRULY

Då var det dags!

2010-03-29T04:46:00.001-07:00

Nu är det tydligen dags för tillvaron att bli "vardag". Johan har börjat jobba igen, vilket lämnar mig och skruttman ensamma hemma att hitta någon slags rutin... I samma stund börjar även kampen mot graviditetskilona. Pga av mitt förflutna äger jag dock ingen våg, utan jag mäter efter mina favo-jeans, och i nuläget kan jag säga att det är en låååååång väg att vandra innan jag kommer i dem igen... Många långa vagn-promenader blir det! Målet är att kunna ha dem till midsommar, då är jag nöjd!
Denna första dag solokvist, har trots allt gått ganska bra. Vi har ätit, ätit och ätit, vädrat rumpan som börjar bli aningen alltför röd, kräkts lite lagom och tagit den längsta promenaden hittills. Sedan somnades det gott i vagnen, för att förflyttas till vaggan för fortsatt skönhetssömn. Allt detta utan större protester!
Hela förra veckan drogs jag med en rejäl ångest över att lämnas ensam med den lille skrutten, så till den grad att jag flera gånger var nära att börja gråta vid tanken på att bli "fast" ensam hemma, men det känns helt klart mycket bättre nu och bitvis kan jag till och med njuta. Detta är ytterligare en sak det borde pratas lite mer öppet om: känslan av att inte direkt kunna ta till sig sin lilla guldklimp med all den kärlek man förutspått, utan istället bli nockad av ngn slags ofrivillig ångest och klump i magen... Det är riktigt otäckt och helt tvärtemot hur jag trodde att jag skulle reagera, men jag har förstått att det är helt normalt, och att det FÅR ta en liten tid innan man helt förälskar sig i den lille finingen, vilket jag nu mer och mer börjar göra!

YOURS TRULY

Sova sova sova

2010-03-21T02:47:00.000-07:00

Lilla skrutten visar verkligen tecken på goda sovegenskaper, han kan sova i princip varsomhelst när han är nymatad, nyrapad och nöjd. I nuläget ligger han i spjälsängen, efter att ha somnat i min famn efter matning! Jag HOPPAS verkligen detta är något bestående.. Om han är det minsta lik mig när jag var en liten fjärt som honom och Johan som ju är rätt sovglad, så borde det inte vara några som helst problem. MEN, jag ska inte säga för mycket.
Igår var morsan Baloo ensam hemma med lilla killen medan farsan Baloo var och sparkade boll i Borlänge. Eftersom det kändes lite småläskigt, ringde jag hit bästa Nina för sällskap. Vi hade vad jag antar är en typisk "mammadag" tillsammans: vi fixade lunch mellan amningarna, tog en hyfsat lång promenad med vagnarna i vårsolen, som totalt tog knäcken på bägge grabbarna som slocknade och sov ett bra tag. Medan de sov passade morsorna på att göra det hemmvarande mammor gör bäst: fika!
Noel sov skapligt länge i sin nalleoverall (han slocknar alltid på stört när han får den på sig!), vaknade för käk, och somnade sen i vaggan igen där han låg och sov någon timme ända till Johan kom hem lagom för blöjbyte! Han släppte en rejäl ***** i sömnen, men jag ville inte väcka honom :)
Det är så otroligt skönt att han kan sova på många olika platser, och att han kan sova ensam. Han har somnat i sin egen säng två nätter i rad nu, och sover där ända till första matpasset runt kl. 3. Efter det är han lite småkinkig och vill inte gärna somna om ensam, så vi har inte lyckats få honom ligga kvar i spjälsängen hela natten än. Men jag ser det som en positiv start att han åtminstone sover första passet ensam, så jag får mysa med mitt hjärta. Vi ska nog få till resten så småningom!
Idag snöar det ute, vilket får mig vilja skrika ut min ilska. Flera flera dagar nu har det varit töväder ute och snömassan har minskat drastiskt, vilket såklart får en att hoppas på vår. Men icke. Nu fylls det på med ny vit o-omtyckt fluff... Vi ogillar mycket.

YOURS TRULY

Kan det vara så?

2010-03-19T07:52:00.000-07:00

Jag börjar starkt misstänka att jag har världens snällaste bebis.
Han sover hela nätterna, från kl 10- kl 9 med endast ett-två amningspass (ja, det är sant, har så varit sedan dag 1)
Han äter mer och mer regelbundet, rapar/kräks, är vaken en stund med oss, sedan somnar han.
Han sover sååå sött när vi är ute och släpar runt på honom. Plantagen, apoteket, prevas, ICA Maxi, Babyproffsen, you name it, han sover överallt och låter sig minsann inte väckas av sirener, kundvagnar, hög musik eller annat oväsen.
Han kan ligga ensam i vaggan ett bra tag utan att bli ledsen.
Han har bara kissat på mamma en gång!
Ikväll ska vi premiärsova i egen säng, vi får väl se hur det går med det...

Idag har han dock slagit ALLA rekord och sovit i stort sett i sträck sedan kl 11 (kl. är nu 16), och jag som alltid har sagt att "låt bebisen sova så länge/ofta den vill", känner nu att jag behöver väcka det lilla undret innan mina bröst sprängs, och innan hela familjelivsligan kommer och kidnappar vårt lilla mirakel...

Ikväll är det familjens första fredagsmys, och det vankas OST OCH KEX OCH VIN (ja, jag tänker synda och lyxa till det med ett glas rött!). Sedan hoppas mamma få somna på pappas arm för första gången på vad som känns som en evighet.

YOURS TRULY

Så har sagan börjat

2010-03-17T09:58:00.000-07:00

Den 13:e Mars kl 20.15 började den nya sagan. Vår lille kille vägde 3275 g och var 49 cm lång och helt underbar. Efter en jättebra förlossning utan några som helst komplikationer, fick vi efter natten åka hem tillsammans alla tre, lyckligare än någonsin.
Första natten sov vi inte många minuter, utan hade fullt sjå med att försäkra oss om att lilla hjärtat andades ordentligt :) Dessutom var det min första natt på sjukhus, vilket inte precis underlättade sovandet... Sen vi kom hem har dock allt fungerat otroligt bra: lilla hjärtat äter och sover precis som han ska. Han är så otroligt duktig på alla sätt och vis, och STARK! Bara två dagar gammal höll han nacken helt upprätt, vred på huvudet fram och tillbaka och "hoppade" lutad mot axeln (i rap-position). Sover hela nätterna gör han också, dock än så länge mellan oss... tror det är mest för min skull som inte har kunnat slappna av helt på nätterna än, även om det gick mycket bättre nu i natt. Så en eller två nätter till med oss, sen får han försöka sova i sin egen säng så att jag kan ligga i min älsklings famn igen. Det har jag saknat dessa dagar. Det har inte blivit mycket tid över för mys och kramar för mamma och pappa... Men det märks redan att det blir mer och mer "egentid" (tid som han kan ligga ensam och vi kan ägna oss det övriga).
Ber om ursäkt om detta inlägg blev aningen svårläst och ostrukturerat, men jag är fortfarande lite omtumlad efter början på denna fantastiska resa!
Nu ropar Noel och mamma måste kolla läget :)

YOURS TRULY

Min nya karriär

2010-03-12T13:49:00.000-08:00

Nu när jag officiellt har slutat mitt första lärarjobb, tänkte jag inleda min nya karriär; som fotomodell!

Finaste lillasyster var här och fotade mig och Johan för någon vecka sedan, och jag fick bilderna hemskickade här om dagen. Jag måste ju faktiskt säga att vi är rätt snygga ändå ;) Och tvärtemot vad jag trodde, så var det faktiskt riktigt skoj att stå framför kameran. Det kan ju iofs ha att göra med att jag och lillasyster larvade oss en hel del, vilket gjorde det lättare att slappna av! Hur som helst, så blev vi mycket nöjda med resultaten! Stor PUSS till dig!

För övrigt måste jag erkänna att jag börjar bli LESS på tjockmagen nu. Har märkt att jag börjar bli en sån där dryg typ som beklagar sig över det ena och det andra också, en sida som jag har mycket svårt att acceptera när det kommer till mig själv. Men faktum är att även jag måste krypa till korset och erkänna att det faktiskt ÄR jobbigt att vara höggravid. Ryggen är paj, fötterna jäser mer och mer för varje dag, och det känns som att sitta på en kokosnöt... Och mitt i alltihopa ska såklart vår pelletsbrännare braka ihop- igen.

Så gott folk: om ni tänker komma på besök i helgen är det dags att ta med sig överdragskläder, för nu är det kallt igen.

Vi har nu kommit överrens om att lägga de ihopsparade pengarna på en ny fin brännare, för detta håller inte när skrutten väl har tittat ut. Då MÅSTE det finnas värme och varmvatten. (Jäkligt bortskämda dagens bebisar om man jämför med 1700-talets...)

Ja, that's it for now folks. I'll keep you posted in case of childbirth ;)

YOURS TRULY

9 oändliga dagar kvar

2010-03-08T23:42:00.000-08:00

Jag må vara optimistisk, men nog tycker jag att det känns som att våren är på G. Jag menar, det är nästan ljust ute när man vaknar, här och var skymtar faktiskt asfalten under isen och då och då hör man en tapper fågel som envist försöker sjung in våren... Det räcker för att väcka hopp hos mig!

Igår blev jag avtackad på jobbet (för tredje gången av mina chefer, första gången av mina kollegor), och det kändes faktsikt väldigt jobbigt. Det var en mycket märklig känsla att bli avtackad av de männiksor som man arbetat sida vid sida med i över 8 tim om dagen i över ett år. Människor som man ibland såklart har haft delade åsikter med, bjuder på godsaker och säger de finaste orden jag hört på länge och berättar hur bra man gjort sitt arbete. Människor som har varit en självklarhet i vardagen, som med sin erfarenhet faktiskt har gjort mig mer till en lärare en vad Uppsala Univeristet kommer i närheten av och som har varit en enorm källa till inspiration... och nu ska jag klara mig utan dem?? En sak är då säker, jag är er oerhört tacksam och ni kommer alltid att ha en alldeles speciell plats i mitt hjärta.
Nu är det inte så att jag rent tekniskt har slutat jobba än, men jag arbetar hemifrån denna sista vecka med att skriva dessa omdömen. Ni lärare vet vad denna uppgift innebär, och ni övriga kommer aldrig att förstå vilken enorm energi det tar att skriva dessa. Lägg dessutom till att jag har 140 elever att skriva om... 140 elever och i snitt 15 min/elev, det blir MÅNGA minuter...

Tisdag idag och enligt kalendern 9 dagar kvar till vi får träffa det lilla miraklet. Jag undrar jag, känns som att han redan är halvvägs ute om jag ska vara ärlig...
Ha en härlig dag alla!

YOURS TRULY

AmningsBH och melonfötter

2010-03-06T00:39:00.000-08:00

Till den som trodde att livet som gravid är lika glammigt och mysigt som på film vill jag bara säga: HA!
Nu när det bara är 12 dagar kvar av denna resa som enbart kan liknas vid livets största berg- och dalbana, har min mamma gett mig full rätt att gnälla och spy galla över min OTROLIGT otympliga kropp, och detta är vad jag vill säga:

1: HÅLL TYST alla ni som säger "men ååå vilken liten fin mage du har, du är ju inte alls stor". Nej, det må se så ut, och ja, självklart är jag "tacksam" över att inte vara en av dom som faktsikt har gått upp 30 kg. MEN, jag lovar, min bebis är inget mindre bara för att magen ser mindre ut. Den ligger bara lite längre in, vilket innebär att ALLA mina inre organ är lite mer ihoppressade än för er som har lyckan att ha er bebis FRAMPÅ magen och inte INNUTI. Detta innebär att sådan lyx som att äta, andas, sitta, ligga och gå, är aningen svårare för mig än för er. Tänk på det innan ni säger något.

2: AmningsBh:ar är inte bara fula, de är OTROLIGT obekväma också. Helst vill jag skippa allt som heter kläder nu och gå naken 24/7.

3: KOM UT NU UNGE!!!

Jag är less. Men även totalt medveten om att det kommer vara värt allt detta när han väl kommer. "Kommer" förresten, som att han bara ploppar ner genom skorstenen med hjälp av den schyssta storken.
Om någon har numret till den där storken, så att jag kan ringa honom och få min bebis levererad utan en 20 timmarsförlossning med livrädsla och dödsångest, får ni gärna höra av er...

YOURS TRULY

Husliga husmor

2010-02-25T03:21:00.001-08:00

Idag har det skrivits historia minsann: jag har klätt om min första möbel!
Den gamla gungstolen från morfar har fått nytt liv med lite färg och ett nytt fint stycke tyg. En tapetserare skulle förmodligen springa all världens väg om han fick se den, men jag är ganska nöjd faktiskt! Det blev ju helt klart bättre än innan, och det är ju ändå det som är huvudsaken när man fixar gamla möbler!
En strykning återstår på spjälsängen, sen har den lille även en säng att sova i! Måste säga att jag blir oerhört kreativ när jag är hemma om dagarna. Det finns såå mkt som jag skulle vilja fixa, men samtidigt vill jag ju även passa på att bara vara... Det är en fin balansgång!
Ikväll är jag ensam, eftersom Johan har bokat in TV-spelskväll med kompisar från jobbet. Ganska skönt det med faktiskt, då får jag ensamrätt om fjärren och kanske slipper se curling ;)
Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag hade hela vänner-boxen och en stoooor påse godis. Godis kan jag ju fixa utan större problem, det är dock värre med boxen... Kanske går det lika bra utan ;)
Nu ska jag måla färdigt det sista, sen dammsuga och diska, sen tänker jag ta leeediigt och bestämma mig för vad jag ska baka till familjen som kommer på besök på lördag!

YOURS TRULY

Att vara ledig

2010-02-23T04:13:00.000-08:00

Det är lite av en konst för mig att vara ledig...
Har jag inte jobbet med mig hem, letar jag febrilt efter jobb att göra här hemma. Är precis uppkommen från 2 tim nere i källaren, där jag städat undan en massa kartonger, rensat undan julpynt, vikt undan en massa tvätt, rensat garderoben och tvättat och hängt två maskiner. Sen sade ryggen tack och hej, så nu sitter jag i soffan ett tag innan jag ska upp i barnrummet för att måla färdigt spjälsängen. Försöker verkligen slappa i soffan, men på något vis får jag liksom dåligt samvete... Detta är dock väldigt ofrivilligt och jag skulle göra vad som helst för att vara en av dem som kan mala sig igenom en säsong av ngn bra TV-serie , utan att knappt resa sig!

Var hos barnmorskan i morse och "Alfred" mättes och lyssnades på. Det konstaterades att han redan har sjunkit ner, och i princip kan titta ut nu närsomhelst. Shit säger jag bara. Var har tiden tagit vägen?? Fick alla möjliga papper med mig hem att ta med till förlossningen "bara utifall"...

För övrigt händer inte så mkt... gör som sagt mitt bästa för att vara ledig, men passar även på att göra sånt man inte hinner/orkar med när man jobbar. Ska försöka förklara för CSN nu att jag inte kan börja betala av på mitt studielån just nu, då jag from den 12:e Mars är både arbetslös och mammaledig, förmodligen utan föräldrapeng. Väntar fortfarande med spänning på besked från försäkringskassan om jag får det beviljat eller ej. Det verkar ju onekligen inte helt lätt ens för de som ska veta om jag är berättigad eller ej.
Fortsättning följer!

YOURS TRULY

Ut med det gamla och in med det nya!

2010-02-21T23:16:00.000-08:00

För att inviga det nya kapitlet i mitt liv, tyckte jag att det var passande att samtidigt skapa en ny blogg. Ut med det gamla och in med det nya!

En kort resumé av sagan hittills:

* flyttade från skogen till den stora staden
* utbildade sig till lärare
* träffade drömprinsen och köpte mitt slott
* väntar en liten inom kort
- och däremellan hann jag med att träffa en massa härliga vänner, som ständigt förgyller min vardag!

Denna sida kommer att fyllas med tankar och funderingar kring det som händer runt omkring mig, såväl som uppdateringar om det lilla pyret...

Är ledig denna vecka, då eleverna har sportlov. Ledigheten kommer verkligen som ett brev på posten då till och med jag måste erkänna att det börjar bli lite smått tungt att jobba nu... Ett stort tack till kollegor och elever som alltid ger en hjälpande hand och har överseende med att saker och ting nu tar lite längre tid än vanligt!
Veckan kommer förhoppningsvis att bli väldigt lugn och skön, då jag för en gångs skull har bestämt mig för att verkligen vara ledig!
Skulle ha varit hos barnmorskan i morse, men bilen ville inte samarbeta i den 24-gradiga kylan, så jag blev minsann stående hemma. Lika glad för det är jag, som då fick se färdigt hockeymatchen!
Nu börjar det bli dags för frukost...

YOURS TRULY